2003-08-20

Från den skyddade verkstadens perspektiv


Kofi Annan höll presskonferens på Arlanda i förmiddags, och både statsägda och privata svenska TV-kanaler direktsände. Det är väl bra - får de tillräckligt med träning kanske de höjer kvaliten.

Generalsekreteraren gjorde som så ofta ett stabilt intryck. Vad kan man säga? Det vi ser i Bagdad är resultatet av ondska som blint slagit där den träffar.

Intressant var den svenska journalist som med desperation i rösten frågade Annan varför de gjorde såhär? Mot FN, som "only were there to help"? Förtvivlan var påtaglig - varför slå den som vill väl?

Det lät väldigt mycket som ett eko av fredsrörelsens naiva inställning. Minns ni alla deklarationer på kommunal nivå om "kärnvapenfri zon"? Minns ni den utbredda villfarelsen att om alla lovar och säger att man inte ska börja slåss så kommer alla slagsmål att försvinna. Det var naivt i bästa fall, men oftast ignorant eller rent av aktivt medlöperi.

Den svenska journalistens tonfall var av "kärnvapenfri zon"-klass.

"FN är fred och demokrati, hur kan någon inte vilja ha det? Att man kämpar mot de imperialistiska hundarna USA är självklart, men den oangripliga snällhetens och välviljans bastion FN? Det är ju själva det internationella samfundet?! Hur kan man inte vilja vara med här, där vi gör saker TILLSAMMANS!?"

"Kofi, kompis, visst är det väl så att de tog fel på hus, att de ville spränga de dumma ockupationsstyrkorna och inte snällla FN? Visst är det så? Säg det, så att jag kan få drömma vidare!"