2003-05-05

Så här länge - men inte längre


Konsekvensdragaren Pernilla Ström skriver en kolumn i DN om huvudstadens infrastrukturiella kris. Bostads- och arbetsmarknad. Trafik. Levnadsomkostnader. Pöbelupplopp. Parkeringsanarki. Kackig lokaltrafik. Argumenten varför hon har lämnat Mälardalen för Lundaslätten radas upp, och jag känner igen flertalet som mina egna.

Stockholm tynar under en inkompetent politisk ledning. I stället för att företräda stadens intressen har den reducerat sig til en medelmåttornas expeditionsministär åt Stockholmsfientliga rikspolitiker.


Jag har sagt det förut: det är inte värt priset att leva i Stockholm, och alltfler kommer att upptäcka det. När de tittar utanför Mälardalen kommer blickarna att landa på Skåne. Välkomna hit.

Det verkar vara medelmåttor i den politiska ledningen här också, och vissa kommuner hämmas av kommunala skatteutjämningstokerier. Men marginalen är större, det finns en felmarginal att tära på, så problemen har inte slagit igenom ännu.

Och det finns styrkor. Allmännyttiga MKB i Malmö har avskaffat kösystemet. Malmö har dubbla motorvägsringleder. Hamnområdet i Malmö är stort som hela innerstan - platt, havsnära, utfylld mark som gjord för framtida bostäder. Och på en halvtimmes avstånd från bron finns Lund, Lomma, Landskrona, Vellige, Svedala, Trelleborg. Till och med Ystad, om man gasar lite. Och där emellan mängder av mindre, stadsnära byar.

Det behöver inte gå åt helvete i Skåne också. Pernilla Ström bosatte sig på Lundaslätten. Det blir snart val igen.