2003-05-27

Kristi flytt-, nej flygare


Om det är någon som kommer till Malmö kring Hemelvaartsdag så flyttar vi till en större lägenhet nu på torsdag. Man är välkommen att hjälpa till, eller bara låna sovplats!

Att vägra ta ansvar


En notis i dagens Sydsvenskan:
ROSENGÅRD. Fyra pojkar, åtta, tio och elva år gamla, togs på bar gärning när de hällde tändvätska på en gravsten på den judiska delen av kyrkogården och tände på. På Industrigatan kunde en polispatrull få tag på dem. De fotograferades för den fortsatta brottsutredningen. Det tyckte inte föräldrarna om, minst en förälder anmälde polisen till interngranskningen för fotograferingen.


Små barn, inte ens dussinet år gamla, sätter eld på en grav. Föräldrarna tycker att polisen gör fel. Man kan inte föreställa sig hur diskussionerna går kring frukostbordet.

Och vad händer på Malmös skolor? Det har flera gånger varit idioter som kastat sten på byggjobbare, och i helgen blev det ett massivt rutpangande.

Många röster hörs för att föräldrar ska ta en mer aktiv del av sina barns liv; att bry sig om vad ungarna gör ute på stan. Men kanske ligger roten till problemet i vad föräldrarna gör, snarare än i vad de inte gör.

Vaffan...?


Kan någon förklara konceptet med sympatistrejk för mig?

Ömma primadonnor


Vilgot Sjöman och Claes Eriksson stämmer TV4 för att kanalen visat två av deras högst mediokra filmer med reklamavbrott.

TV4, som inte får skattemedel à la SVT, visar reklam för att kunna sända tv utan kostnad för tittarna. Tycker man som filmregissör illa om reklam får man i förhand villkora att filmen ska visas oredigerad, eller låta bli att sälja sitt verk till kommersiella kanaler.

2003-05-23

Veckans Bengt Ohlsson: muggpapper



Commando M Pigg är ett bandnamn man inte hört på ett tag.

Människorna på stormarknaderna står pall för vilken belägring som helst. De tycker att Kommunal kan få strejka i flera år om de vill. De har köpt ett paket Euroshopper-spagetti som är tjockt som en telefonstolpe.

Nej från klokt håll


Nej-sägaren Anders har fiskat två artiklar av EMU-förespråkaren Assar Lindbeck, och gjort det bra. Men i arbetet med den andra artiklen slarvar han lite.

Lindbeck:

Konjunkturutvecklingen i olika länder visar sig vara mer likartad (symmetrisk) ju mer ekonomiskt integrerade länderna är. Risken för asymmetriska chocker tenderar därmed att minska, varigenom behovet av olika konjunkturpolitik i skilda länder minskar.


Anders:

Risken för asymmetriska chocker elimineras inte eftersom de inte är konjunkturellt betingade, och om alla för samma politik och gör samma strategiska vägval drabbas hela Europa samtidigt.


Kalla mig naiv, men risken torde vara större för att kron-Sverige drabbas av en assymetrisk chock, än att Euroland gör det.

Anders igen:
För Sveriges del kan vi med självständig valuta- och penningpolitik mycket bättre hantera specifika problem än under EU-kommissionens och ECB:s styre. (De är ju dessutom uppenbart tämligen inkompetenta.)


Det är här vi har Jan O Karlsson-kärnan (och ett av nej-sidans kackigaste argument): byråkratföraktet. Alla vet ju hur korkade de är i Bryssel/Frankfurt. Jag tillhör sannerligen inte Duisenbergs fanclub, och om det är något i kulturen inom EU som bringar fram dåliga ledare har vi problem. Men "vi är smarta, ni är dumma" håller inte som argument. Utom på norra läktaren, såklart.

Argumentet "Vi är smarta nog att låta marknaden fungera, ni är dumma nog att styras av en gömd nationell prestigeagenda" är en annan sak, men första delen stämmer dessvärre inte.

Anders, finalemente:
Vår ekonomi har en annorlunda struktur och vi behöver skräddarsydda lösningar när det blir kris.


Ah, "skräddarsydda lösningar", en sådan skön biznez-inspirerad klyscha. Vår ekonomi i Skåne har en annorlunda struktur än ekonomin i Jämtland. Vår ekonomi i Malmö har en annorunda struktur än ekonomin i Haparanda. Ekonomin i Kista har en annorlunda struktur än ekonomin i Haninge. Vill man verkligen skrämmas med Portugal?

Till saken hör att jag, en tidigare entusiastisk EU-vän, den senaste tiden blivit alltmer tveksam. Framför allt den kohandlande farsen under Irakkriget och oviljan att göra något rejält åt CAP har gjort mig skeptisk till att knyta oss närmre Paris. (Att betala bönder för att klippa sitt eget gräs, kom igen. Den enda förnuftsbaserade anledningen jag kunnat hitta till CAP är att man vill trygga den Europeiska livsmedelsförsörjningen i händelse av krig. Men det föll.)

2003-05-21

Nyckelposter


Ett vänsterpartistiskt kommunalråd som låst upp soptippar under kommunals strejk avgår efter att ha blivit uthängd som svartfot av de mer renläriga kommunisterna på partikansliet i Stockholm. Även politiker och rektorer som låst upp dörrar till skolor har fått sina lusar avlästa.

Det är besynnerligt. På de arbetsplatser jag jobbat var det den som var först till jobbet som låste upp och larmade av. Det behövdes ingen särskild utbildning, annat än fem minuters instruktioner i samband med första dagen.

Någonstans där gömmer sig en förklaring till Kommunals problem.

Och att vänsterpartiet har problem illustreras väl av det stackars avgående kommunalrådet:
Det är inte så enkelt för en vänsterpartist att sitta på en kommunalrådspost och därmed också vara arbetsgivare. Det är en rollkonflikt, och jag tycker att partiet borde ta en bredare diskussion om detta.


Hur ska man kunna klasskampa mot sig själv? Hur ska en socialist kunna ta ansvar? Hela vänsterns politiska livslögn spelas upp för kommunalrådet som en rollkonflikt.

Har det förresten inte varit väldigt tyst om dubbelmoralens förkämpe Gudrun Schyman nu ett tag?

2003-05-20

Att vända andra kinden till


Jag har tappat känseln i den tredjedel av ansiktets högerhalva som besparades förra gången. Sedan dess kom känseln tillbaka nästan helt, så jag hoppas att detta är övergående också. Jag har dock varit tröttare än vanligt på sistone, därav blogging light-perioden.

Man får vara glad för det lilla - en fördel var att när jag bytte en lagning hos tandläkaren i fredags inte behövde bedöva. Och både häggen och syrenerna blommar.

2003-05-15

Utan sällskap



Klipspringer slutar på grund av svikande läsarunderlag (eller har han kanske bättre saker för sig). En del andra bloggare verkar också ha tappat energin. Samtidigt kommer de första referrerna från weblogs.se. Det är väl en del av en kreativ förstörelse.

Glest mellan glimtarna


Jag har legat lågt denna vecka, och det kommer kanske inte att bli bättre på bloggfronten imorgon. Beklagar, men en av lärdomarna den senaste tiden är förmågan att prioritera, och min hälsa prioriterar jag högre än Drullestigen. Så jag tar det rätt lungt just nu.

Så varför inte hälsa på hos Anders som har kommit tillbaka från saltöknen.

2003-05-13

så länge man lever


Jag fick ett nytt ord idag av en vän med insikt i tonårslivet.

Håll i er: pentaslöja.

För regelbundna läsare av Postis blir betydelsen självklar: muslimska flickor med mycket smink, höga klackar och slöja. Briljant.

2003-05-12

Antiparlamentariker i kostym?



Min erfarenhet av praktiskt riksdagsarbete är klart begränsat, för att inte säga obefintligt. Jag tycker dock att Anders Björck har sagt en del kloka saker tidigare, och när en person med den gedigna erfarenheten talar om vår kammare är jag beredd att lyssna.

Min bestämda uppfattning är att riksdagen skall avstå från att lägga sig i detaljer.[...]

Låt oss få en riksdag som inser att i begränsningen visar sig mästaren. Som inte lägger sig i detaljer. Som inte voterar på varenda punkt.

Låt oss få en riksdag som tar de stora besluten, som styr samhällsutvecklingen. Som vågar delegera och målstyra.

Låt oss få en riksdag som består av ledamöter som har egna resurser och därigenom kan göra inbrytningar och vinklingar utöver de av partierna prioriterade.


Jag har tidigare lovat att blogga när jag blir riksdagsman. Det gäller fortfarande, och om Riksdagen utvecklas i Björcks riktning ökar chansen för att det kan uppfyllas.

Samtidigt såg jag att en annan av våra valda parlamentariker, ärkepuckot och EU-parlamentarikern Per Gharton ska vara med på avsparken för "Malmö emot EMU".

Jag kan fortfarande inte förstå vilken moralisk kompass den mannen lever efter. Och det, mina vänner, är jag glad för.

2003-05-09

Veckans Bengt Ohlsson: päcklig


Bengt Ohlsson skriver ont-i-magen-bra den här gången:
Se dig omkring var som helst, särskilt nu i försommartider när studentmössorna sprider sig som vita bubblor över trottoarer och parker, och du håller säkert med mig när jag säger att om det är något vi behöver just nu så är det en liten nypa socker som gör att alkoholen smiter ner liiite lättare i de unga struparna, och det är bra, det är ingenting att göra någon större affär av, det börjar man ju med redan när de är små och man serverar dem något som är svårt att få ner, typ havregrynsgröt smack ner med lite sylt, eller dutta på lite socker och kanel och sen slinker det ner hur lätt som helst.

Läs hela.

Hänsynslös egoism



Det finns i grunden två sätt att avgöra frågor som angår flera personer.

Antingen brukar man våld och låter den som slår hårdare bestämma över den som inte slår lika hårt. Eller så pratar man, för fram argument, lyssnar och bestämmer sig sedan för det som verkar bäst. Det kallas civilisation.

Reclaimarna vill att den som slår hårdast ska bestämma (om det inte är polisen, för då spelar de ut offer-kortet). Om jag inte delar deras uppfattning om vad som är fel eller vad som bör göras åt det, får jag se till att fly bäst jag kan undan de regnande gatstenarna.

Vi fick besök för ett tag sedan av vänner med en ettårig son. Vårt hushåll är inte riktigt barnanpassat, men vi hittade ett par kakformar att leka med. Leken gick ut på att jag byggde upp små torn av formar, och ettåringen rev ner. Efter det kom ett kiknande, underbart skratt.

Han är ett år gammal. De kreativa möjligheterna för tolvmånaders barn begränsas av den mentala och fysiska utvecklingen. Då är det ok att tycka att det är roligare att riva ner än att bygga upp, särskilt om det finns en stor människa som hela tiden reparerar förstörelsen.

Men det håller inte i längden. Även om reclaimarna som färades nu senast var unga, var de inga ettåringar. Och ställer man krav måste man axla ansvar.

2003-05-08

Blognytt


Hey, Xipe är länkad från Little Green Footballs! Grattis!

Och Klipspringer ska sluta. Det vore ju synd. Vi har alla funderat över syftet med att blogga, men se det som ett sätt att göra världen bättre.

Inte bara radio


Jag har varit lite småsur på Tre Kronor ända sedan 1-2 3-4 (tack Matsa) mot Vitryssland, men hörde 3-5 målet i en taxi på väg hem och väl hemma slog jag på TV3 och P4.

Från 1-5 till 6-5, mot Finland, i Helsingfors. Och redan när domaren blåste var Forsbergs kvitteringsmål köksvägen en klassiker. "Det ser ju så enkelt ut", som man brukar säga.

Efter hockeyn hoppas jag att du slog över till dokumentären om Robbie Williams. Mannen är en hjälte. Redan Take That var ett underskattat pojkband, och RW är extremt professionell.

Apropå TV så såg jag i förrgår presentationen av alla bidrag till melodifestivalen, med Per Sinding Larsen och tre paneltyckare (Lena Philipsson, Per Bjurman och Annika Lantz). En Studio Melodifestival, så att säga. Och när Studio Pop har gått i stå på grund av en seg panel var detta en fröjd att se, Sinding Larsen är en klippa. Och Lena Philipsson är det underskattningsvarning på.

Ministern klampar in


Marita Ulvskog entledigar styrelseordföranden i Sveriges Radio. Det luktar lite unket; en politiker avsätter styrelsens ordförande för att... ja, för att styrelsen har låtit sig påverkas politiskt.

Jag kan delvis förstå Ehrenkronas uttalande om att hon inte vill bli syndabock. Å andra sidan - hon borde bli tydligare med sin version av vad som hänt, för nu är ministrar involverade. Kulturministern:

Vi har naturligtvis ett ansvar. Det var i och för sig ett annat parti som kom med namnförslaget (moderaterna), men det var vi som fattade beslutet och det är därför som jag måste fatta beslut om att entlediga henne när det inte fungerar.


Så är man både ansvarstagande, frånskyllande och handlingskraftig på samma gång. Grundorsaken till problemet - att styrelsen inte står fast vid sina beslut utan vissa ledamöter faller undan - lämnas därhän. Jag ser fram emot boken om dessa turer.

Socialdemokraten och TV-VD:n Christina Jutterström säger till pappers-DN:
Det är mycket viktigt att det snabbt blir en ny styrelse som inte uppfattas som politisk - utan helt oberoende av politiska, ekonomiska och andra maktsfärer


Hehe.

Dagen då en hel del hände



Snart kommer fastighetsskötaren hem till oss för att kontrollera att vi har spacklat alla borrhål, att sanitetsporslin, golv och andra fasta inventarier ser ok ut. Vi flyttar nämligen i juni till en mycket större lägenhet med bättre läge - och hiss.

I eftermiddag ska jag träffa vad som kan bli min nästa chef på en intervju inför ett jobb jag tror kan bli riktigt intressant.

Det blir en bra dag.

2003-05-07

Dokusåpa på Sveriges Radio


Aktiebolagslagen 1975:1385 säger:

I bolag, vars aktiekapital eller maximikapital uppgår till minst en miljon kronor, skall styrelsen utse en verkställande direktör.


Det är enklare sagt än gjort när facket är involverat.

Jag har skrivit om detta tidigare; här är upplägget: styrelsen i Sveriges Radio är överens om att förorda Joachim Berner som nästa VD, men förslaget läcker ut genom en pratglad facklig representant samtidigt som Berner är aktuell i ett förtalsmål mellan Expressen och Gudrun Schyman. Det blir allehanda protester, noterbart fackliga och politiska, och styrelsen ändrar sig om Berner.

Nu kompenseras den försmådde kandidaten med två årslöner för att han inte fick ett jobb som han uppenbarligen inte erbjudits, facket slår ifrån sig och ett blame game kör igång.

Styrelseledamöter väljer nu att avgå. Inte för att de ville utse Berner. Inte för att de plötsligen inte ville utse Berner. Utan för att Berner får en ex-gratia-ersättning.

Politikerföraktet i Sverige sägs blomstra. Det gör tydligen misstroendet mot ledarna i näringslivet också. Så politiker som leder företag kan väl knappast bli lyckat?

Den enda som i den här soppan verkar ha hedern i behåll är en av de två ledamöter som reserverade sig mot beslutet att dra tillbaka utnämnandet av Berner: Maria Arnhom. Hon ställer sin styrelsepost till förfogande:

Jag kan inte arbeta vidare i en styrelse som inte klarar sin viktigaste uppgift - att tillsätta en vd - och där man inte gemensamt tar ansvar för de beslut man fattar


En konsekvensdragare. Härligt. Hon är till vardags informationsdirektör på Coop.

Sista NL-pluggen på ett tag


Det börjar bli tjatigt, men hydraulknaak är intressant.

Jag menar, allt som går att säga om skatteförtryck, storebrorsmentalitet, anti-intellektuell anti-antielitism (jante), rättighet-utan-skyldighet-tänkande, politisk korrekthet ad absurdum och allmän idioti och inkompetens är ju redan sagt av många andra och hela debatten känns ofta trött och uppgiven bakom de spydiga sarkasmerna.


Förvisso. Fram för färre spydiga sarkasmer och fler konstruktiva förslag!

Temafester med tema 80-tal har alltid retat mig. Folks uppfattning av 80-talet som en era med Anna Book och hockeyfrillor sager mer om dem an om tidsperioden.


Sannerligen. Jag drömde härom natten om Echo and the Bunnymen. De spelade Joy Division-låtar, men jag visste att ändå det var Echo. Det såg ut som ett skivomslag.

2003-05-06

To fear from war


Uppdraget är med framgång genomfört för besättningsmännen och -kvinnorna på USS Abraham Lincoln. George Bush välkomnade dem hem med att förklara den militära fasen av Operation Iraqi Freedom avslutad. Härligt.

Och han fick in ett par kloka ord:

In defeating Nazi Germany and Imperial Japan, Allied forces destroyed entire cities, while enemy leaders who started the conflict were safe until the final days. Military power was used to end a regime by breaking a nation.

Today, we have the greater power to free a nation by breaking a dangerous and aggressive regime. With new tactics and precision weapons, we can achieve military objectives without directing violence against civilians. No device of man can remove the tragedy from war; yet it is a great moral advance when the guilty have far more to fear from war than the innocent.


Utmaningen fortsätter, men första fasen är klar. Och ett tydligt meddelande är skickad till all världens diktaturer och terroristsponsorer.

2003-05-05

Så här länge - men inte längre


Konsekvensdragaren Pernilla Ström skriver en kolumn i DN om huvudstadens infrastrukturiella kris. Bostads- och arbetsmarknad. Trafik. Levnadsomkostnader. Pöbelupplopp. Parkeringsanarki. Kackig lokaltrafik. Argumenten varför hon har lämnat Mälardalen för Lundaslätten radas upp, och jag känner igen flertalet som mina egna.

Stockholm tynar under en inkompetent politisk ledning. I stället för att företräda stadens intressen har den reducerat sig til en medelmåttornas expeditionsministär åt Stockholmsfientliga rikspolitiker.


Jag har sagt det förut: det är inte värt priset att leva i Stockholm, och alltfler kommer att upptäcka det. När de tittar utanför Mälardalen kommer blickarna att landa på Skåne. Välkomna hit.

Det verkar vara medelmåttor i den politiska ledningen här också, och vissa kommuner hämmas av kommunala skatteutjämningstokerier. Men marginalen är större, det finns en felmarginal att tära på, så problemen har inte slagit igenom ännu.

Och det finns styrkor. Allmännyttiga MKB i Malmö har avskaffat kösystemet. Malmö har dubbla motorvägsringleder. Hamnområdet i Malmö är stort som hela innerstan - platt, havsnära, utfylld mark som gjord för framtida bostäder. Och på en halvtimmes avstånd från bron finns Lund, Lomma, Landskrona, Vellige, Svedala, Trelleborg. Till och med Ystad, om man gasar lite. Och där emellan mängder av mindre, stadsnära byar.

Det behöver inte gå åt helvete i Skåne också. Pernilla Ström bosatte sig på Lundaslätten. Det blir snart val igen.

Att styra från baksätet


Den underskattade och petade Bo Lundgren skrev i söndags på den politiska nationalscenen DN Debatt om moderaternas framtid. Han ger en skön uppsträckning av de maktsugna miljöpartiflirtande rödflaggeviftarna i folkpartiet:

Anpassligheten är borgerlighetns värsta synd. När taktiken är att vara en avbild av de socialistiska partierna blir vi bara olika färgstarka kopior som försöker tävla mot originalet.


Politik är en bransch med värderingar som handelsvara. Den som står fast vid, och argumenterar för, sina värderingar har allt att vinna i det långa perspektivet.

Och Lundgren fortsätter sin dans på tiljorna med ett klassiskt liberalt konstaterande:

Det som lägger grunden för ett generöst och öppet samhälle är i stället förutsättningar för alla människor att skapa sig en bättre framtid av egen kraft. [...] Vuxna människor med hälsan i behåll skall inte behöva bidrag för att klara sin försörjning.


Så sant. Samhällets uppgift är inte att göra, utan att möjliggöra.

I Ekots lördagsintervju kunde man höra Riksskatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand. Han sa en del dumt, en del klokt, men hänvisade till resultatet av en enkätundersökning: "När vissa ungdomar tror att barnbidraget betalas ut av FN måste vi undervisa dem." (Citerat ur minnet)

Lundgren säger samma sak: "Det måste göras klart för människor att det är deras egna pengar som sprids av politikerna, inte gåvor från staten."

Det är ingen slump att till synes självklara sanningar är nyheter för många. Det jag inte förstår är varför Rörelsen vill bygga en samhällsordning som vänder människor bort från verkligheten så länge som möjligt.

Sture och Spui?


ER på hydraulknaak kommenterar säkerhetschefens på Svensk Handel användande av Amsterdam som ett varnande exempel.

Jag vet inte om Dick Malmlund har varit i Amsterdam på kvällen, men till dess försvar vill jag säga att det ytterst sällan inträffar att horder med osnutna slynglar driver igenom stan och slår sönder allt som går att slå sönder. [...]

Det kanske har sin förklaring i att många här i A'dam på den anarkistiska vänsterflanken har en förkärlek för pårökta hemmakvällar i ockuperade hus.


Hehe, alla har vi våra ömma tår.

Men jag tycker om att få utifrån-perspektiv, och varför inte från ett holländskt bloggarkollektiv? Hydraulknaak är en av de mest lovande bloggarna på sistone, trots bristen på politik - kanske för att jag delar många av referensramarna.

Måndagseloge


Jag har, sent omsider, anmält mig till blogs.unmade.com, snart weblogs.se.

Jag har varit dålig på att ge respekt, men all heder åt dessa webbens ambitiösa gratisarbetare.

Kredd på det, som di sä'r. (En nim bild med nya loggan som är 32 pixlar hög och jag länkar gladeligen.)

Ikväll är det förresten middag i Malmö. Jag avstår, men ha så trevligt.

2003-05-02

Cybergeografi


Jag hade gärna övat mig på kartspel som detta över hela världen. Och med delstater i USA. Och med huvudstäder. Och med lite övriga uppgifter, som befolkning m.m.Ingen som har någon bra länk?

Snart på en webbsida ännu närmre dig


Peter på Nätkreatur tipsar om att norska tidningen Dagbladet har startat en blog.

Den bygger enligt Dagbladets på journalistisk grund och ska inte innehålla personliga infall eller betraktelser från de sju journalisterna som skriver. Synd. Men roligt ändå - när kommer de svenska drakarna loss?

Dåligt ledarskap på alla plan


Göran Persson verkar ha fått ett buffel-återfall i frågan om opinionsbildning inför EMU-omröstningen. Och det är så urbota dumt.

Eftersom vi nu har den ordningen att regeringen fattar sina beslut kollektivt kan jag ha förståelse över att statsministern tycker att övriga statsråd utåt ska följa den officiella linjen.

När Pagrotsky tackade ja till uppdraget som statsråd blev han i första hand en representant för regeringen, inte längre för personen Paggan. Så oavsett vad Paggan tycker, så är det regeringen som talar när han säger något. Och en schitzofren regering i centrala frågor är inte lysande.

Det är chefen Göran Perssons ansvar att göra detta fullkomligt klart för regeringsmedlemmarna, men diskussionen med Pagrotsky, Winberg och de andra borde hållas inne på chefens rum med dörren stängd, och den borde ha hållits för länge sedan!

Vad gäller statssekreterarna så tycker jag att man får stå sitt kast när man anställer såssar. Men är det inte lite konstigt (eller oroväckande?) att statssekreterare har tid över att engagera sig på annat håll...? De borde ju ha det mest tidskrävande jobbet i den offentliga sektorn.

Men om allt detta enbart ledde till att några ledande socialdemokrater känner sig överkörda hade det inte spelat någon större roll. De har ju möjlighet att byta ledarskap på kongressen, gilla läget eller själva ta konsekvenserna och sluta.

Nej, det som är värst är att det ger gödning till offermentalitetsreflexerna i nej-sidan. Många är de revolutionsromantiker som jublar när överheten vill tysta dem, så att de kan fortsätta sin indignerade kamp för frihet. Konspirationsteorierna bekräftas: det är kapitalet som styr. Och minsann om inte George Bush sitter högst upp och dikterar allt! Eller hökarna/judarna/oljeföretagarna som använder presidenten som marionett. Eller hur det nu var, men ut på gatorna och kräv din rätt och reclaima åssånt.

Så SSU:arna i Malmö demonstrerar klädda i svart med svarta munkavlar. Diskussionen och debatten vulgaliseras till kamp, knutna nävar och Che Guevara på väggen.

Debrain the streets


Ord räcker inte till för att beskriva mitt förakt för imbecillerna i Reclaim the Streets/City. Ett "medborgarvittne", som ska bevittna förväntade övergrepp från polisen, uttalar sig hos TT om händelserna i Stockholm. Puckot menar att det är skillnad på reclaimare och reclaimare: vissa vill bara festa och dansa, men andra har "andra syften", oklart vilka.

Det är två helt olika grupper. Man måste skilja på dem, det är väldigt viktigt.


Resonemanget känns igen från andra hänsynslösa projekt, som grafittikramarna. Vissa klottrare vill bara uttrycka sin konstnärliga ådra och försköna tråkiga betongväggar, men andra har andra syften. Man måste skilja på dem, det är väldigt viktigt.

My ass.

Visa mig ett medborgarvittne som vittnar om sabotage och skadegörelse, som ju får betalas av medborgarna, och jag kan tänka mig att lyssna på dem när de beklagar sig över provokativa poliser.

DN rapporterar:
Personalen på restaurangen East vid Stureplan bildade en skyddsmur utanför sin arbetsplats och hindrade den från att bli sönderslagen.


Det hade jag inte trott om tjommarna bakom baren därinne. Nu vet jag var nästa stockholmsgrogg kommer att beställas.