2003-04-04

Fyra väggar och ett tak



I dessa dagar, när Hyresgästföreningen bedriver sin sedvanliga skräckpropaganda och trissar upp stämningen mot landets hyresvärdar som representanter för allt falskt, ont, och otäckt här på jordens yta (en roll som Hgf annars axlar bra själva), kan det vara intressant att se vad regeringens kommun- och bostadsminister Lars-Erik Lövdén tycker om bostadsmarknaden.

Och det är så slumpat att han idag skriver en insändare i Sydsvenskan (enbart döda träd-varianten), med ett par talande passager.

"För mig är boendet en social rättighet och en av de fyra grundpelarna i välfärdssamhället, vid sidan av vård, skola och omsorg."


När socialdemokraterna pratar sociala rättigheter finns det ingen skyldighet som matchar.

Varje egentlig rättighet balanseras av en skyldighet: allmän rösträtt innebär en skyldighet att göra ett medvetet och genomtänkt val, rätt till ersättning från försäkringsbolag förutsätter att man levt upp till skyldigheten att betala premierna (dvs att hålla ingånget avtal), förkörsrätt för trafik från höger balanseras av väjningsplikt från vänster. Vissa tycker att rätt till medborgarskap innebär en skyldighet att lära känna grundläggande delar av det svenska samhället, såsom vissa språkfärdigheter.

Alla de sociala rättigheterna som utgör "välfärdsstaten" balanseras dock inte av någon skyldighet - möjligen finns en koppling till skyldigheten att betala orimliga skatter och avgifter, dock utan direkt koppling till ansvar och svarbarhet.

De sociala rättigheterna innebär i förlängningen en skyldighet till total underkastelse av individen gentemot kollektivet. Du kräver en rättighet, men någon annan axlar skyldigheten. Få har haft så många rättigheter som medborgarna i det kommunistiska Sovjetunionen.

Så när bostadsministern pratar om boendet som en social rättighet får jag kalla kårar längs ryggen.

Bostadsministern analyserar även orsak och lösning till situationen på dagens arbetsmarknad med socialistiska glasögon.

"Den bästa lösningen på problemen med bostadsbrist, trångboddhet, korta andrahandskontrakt och svarthandel med mera är att bygga fler och billiga bostäder!"


Fler och billiga bostäder! Kanske ett program för bostadsbyggandet!? Ett riktigt ambitiöst program! Ett miljonprogram!

"Vi löser aldrig bostadsbristen med en fri marknadsprissättning. Det leder enbart till att människor med höga inkomster tar för sig medan de utan ekonomiska möjligheter inte får samma chans. I bästa fall får de efter lång väntan flytta in i sämre belägna och dåligt underhållna lägenheter som ingen annan vill bo i."


Det är svårt att veta om bostadsministern verkligen tror på det han skriver. Det är dagens sönderreglerade marknad som föder den svarta handeln med hyresrätter, som gör att beskrivningen ovan bäst stämmer in på dagens hyresmarknad i Stockholm. Erfarenheten talar. Enda sättet att lösa bostadsbristen är just fri marknadsprissättning.

Det är typiskt ideologer från vänstern att medvetet blunda för verkligheten i sin iver att motivera sina egna misslyckade ståndpunkter. Patetiskt.